Riddaren och prinsessan poster

Det är inte järn som river sönder ditt bröst, utan mina skärande tårar. Kronan jag bär väger tyngre än din rustning. Lägg nu ditt huvud på jorden du försvarade, min trogna, så att ingen annan kung kan befalla det hjärtslag du gav mig av ren kärlek. Låt mitt ansikte vara det sista du smeker; låt mitt namn vara den sista andedräkt duandas ut. Ingen rädsla, min dam. Stål är kallt, men mindre än tronen som väntar dig. Du har lovat mig till en annan värld, medan din kung lovar dig till en annan man. Rosorna bleknar med färgen du river ur mig. Det är den enda sammetslenhet jag kan erbjuda för din väg, när du vänder dig mot en tron jag aldrig skall bestiga. Känn ingen skuld i din gest. Nu befriad från tyngden av denna rustning, kommer jag att stanna här, inom din synd. Tack… för att du skonade min smärta från bördan att leva.